tisdag 29 maj 2018

29.5

Vaknar klockan fem av regnet som slår mot rutan. Först nu när klockan är halv sju vaknar resten av kvarteret. En motor på tomgång och någon som rör sig på våningen ovanför.
Jag saknar min pappa och undrar när han kommer hem på besök nästa gång. Det är en känsla av otrygghet som vill tas om hand.

Igår rensade jag garderoben mer hänsynslöst än på länge. Alla plagg jag pliktskyldigt använder ett par gånger om året sorterades i säljes och skänkes. Min sidenskjorta som hade spruckit i varje söm och enbart hölls ihop av lagningarna med senapsgul tråd kasserades till slut. Det är ett nytt sätt att notera hur tiden går. Plagg som nöts sönder inte därför att man är barn och sliter tygerna mot asfalterade vägar och skrovlig bark, men därför att man använder dem år efter år efter år.

Den senaste tiden har jag sett samma man på universitetsbiblioteket och på olika demonstrationer för palestiniernas sak. I söndags hälsade jag på honom där han stod och rökte utanför krogen. Igår tänkte jag att det var det proggigaste jag har gjort på åratal. Vilken sorglig sak.

För övrigt så är det dags att jag gör upp med mina alkoholvanor.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar