söndag 6 november 2016

det kan lika gärna vara försent.

Jag undviker samtal nu. Möten. Det enda människor vill prata om är sina liv, våra liv, hur vi mår och inte mår. Jag har ingenting att berätta om mitt liv eller hur jag mår. Det är så gränslöst ointressant. Jag vill prata om kapitalismen, om den sinnessjuka slakten. Jag vill att alla ska förstå att det inte håller. Jag vill fråga hur de tror att allting kommer att sluta. Kommer vi hinna leva färdigt?
Jag vill inte veta hur jag mår. Jag vill lyssna på utopisterna, på kritikerna, på strategerna, på ekonomerna, på världsförbättrarna och på de uppgivna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar