torsdag 20 oktober 2016

kanske har det bara inte gått över.




Det är också sant att vissa saker inte går över. Skräcken över att ingenting någonsin kommer att förändras är en sådan sak. Den är svår att tala om därför att ingen, inte heller jag, vill bemöta den med andra ord än "allting ordnar sig, allt ordnar sig alltid".

Jag fattar inga beslut längre. Inga omvälvande. Det här livet som jag lever, som jag har levt så många gånger under så många år nu, är inte omvälvande. Att jag studerar eller inte studerar, gör ingenting med det som är i mitt bröst. Det rör sig omkring mig som vind och hav, men ingenting brinner här. Det är inte motsatsen till lugn jag söker, men det är ett helt annat lugn.

Det är för mig obegripligt hur det ska gå till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar