fredag 30 september 2016

Vi ses.



Å hej, hösten. Nu piskar du regndropparna rakt mot mitt fönster och drar ner allt guld på marken. Jag ligger kvar i sängen. Drömmer om alla sätt han kan höra av sig på. Vaknar och finslipar prestationsångesten. Skorstenarnas ankare är dovt röda och gör mig fortfarande glad efter nästan tre år i samma kök. Den tidigare hyresgästen stannade i åtta år. Om livet fortsätter såhär tar jag det inte för omöjligt, men ibland längtar jag bort från stan till hav utanför fönstret och tomma, tomma stränder.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar