måndag 26 september 2016

jag känner starkt för dig.

Fyrtioåtta timmar i en annan stad passerade alldeles för fort. Allt var enkelt, snällt och gott. Ingen stressade någonstans, istället låg vi på gräset mellan gravstenarna och vilade i timmar. Göteborg jag älskar dig, men just nu är det på tok för tråkigt att vara tillbaka. Hellre vilar jag ögonen på husfasader i mjuka pasteller och cyklar i en stad utan backar.


Men nu ändå hemma med saker att göra och de hopar sig. Jag är fortfarande ovan vid att leva mer i handling än i ett ständigt avbrott. Tänker på något sätt försöka hålla hösten ren. Rensa ut vad jag inte är betjänt av. Kanske vakna en morgon om några veckor och inte längre undra varför han fortfarande inte hört av sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar