måndag 22 juni 2015

det här är för att jag saknar att skriva.

Jag ägnar timmar åt att rycka bort kluvna hårtoppar, scrolla mig igenom internet, titta på jättebra serier och mindre bra filmer. Efter midnatt fäller jag ned skärmen bara för att känna pulsen gå upp och tankarna studsa mot huvudets insida. Fäller upp igen. Distraktion till dess ögonen svider och huvudet, pulsen nästan somnat.
Det kanske är för att det är förändring i sikte. Det kanske är därför jag gråter på gatan och låter paniken äta mig vid köksbordet. Det kanske är någonting helt annat.

Och nu när katten åkt är jag trött på att sova ensam igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar