torsdag 14 augusti 2014

(och proggen, den älskar jag också)

Nej, jag är inte redo för höst än. Inuti mig så finns fortfarande tjugosjugradiga stranddagar, kvällsdopp och en sol som går upp för tidigt och nästan aldrig ned. Inuti mig har jag inte kommit längre än till mitten av juli. Utanför mig är det inte riktigt likadant, jag har långbyxor och tunn bomullsjacka och vinden är inte svalkande längre, bara sval.
Det blev dags för min semester i tisdags kväll och till skillnad från vad jag tidigare har tänkt och känt om att vara ledig så har det trots allt varit härligt än så länge. Nog för att livet inte är vidare strömlinjeformat (påminnelse onödig), men jag har inte varit särskilt ledsen de senaste två dagarna.
Om det beror på att han sov här i tisdags trots att vi (han) bestämt att en sådan relation inte existerar längre eller om det snarare handlar om att jag sysselsatt mig ordentligt eller kanske till och med redan förträngt hur jag mådde när jag vandrade längs kajen igår, det vet jag inte.
Jag vet dock att även om jag inte är redo för höst än så kändes det väldigt mycket som att vara nästan tonåring när jag ikväll cyklade hem genom ett fuktigt augustigöteborg efter en svettig fotbollsmatch i regnet. Fotboll som jag mest är rädd för och höstdofterna som jag inte är redo för än.


Och jag älskar den här staden. Jag älskar mina vänner.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar