fredag 1 februari 2013

Söker fortfarande lugnet.

Om natten i mörkret när jag är vaken och mycket trött tänker jag på hur marken skakar igen. Det svajar och jag blir orolig för vad det innebär. Jag längtar till havet igen, men det är på ett annat sätt nu. En annan typ av längtan. På rygg i höjd med vågorna och vattnet som sköljer över ansiktet ibland. Tills dess att jag bara försvinner, men jag kan aldrig tänka så långt. Det är omöjligt att tänka bort hjärnan och även när min kropp är borta finns tanken kvar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar