torsdag 10 januari 2013

Om ingen brydde sig alls vem en hånglade med.

Ligger vaken länge och tänker på normer. På sexuell läggning. Gör mig själv arg på fenomenet. Detta att behöva definiera sin sexualitet på det sättet. En process som per automatik gör sig själv för de som sällar sig till hetero-skaran (kanske inte i det egna, privata och känslomässiga processen, men utåt). Den straighta behöver aldrig "komma ut", inte heller svara på frågan "när blev du det" eller "hur länge har du vetat".
Jag önskar mycket att vi kunde rensa kartan på dessa läggningar. Mycket därför att jag sällar mig till skaran som tror på teorin om det socialt konstruerade könet och en socialt konstruerad "sexuell läggning".  Också därför att jag tror att när det kommer till sexualitet och det sexuella är begränsningar och mallar inte gynnsamma. Inte alls.
Men. Det finns alltid ett men. Jag vet också att så länge en grupp människor är utsatta för hat och förtryck så går det inte att rensa kartan. På samma sätt som det återigen talas om ras därför att rasismen i allra högsta grad existerar och på samma sätt som vi inte kan släppa klassbegreppet därför att de sociala klasskillnaderna och inte minst klassföraktet inte går att komma runt, på samma sätt kan vi omöjligt sluta prata om det sexuella utifrån de definitioner som redan gjorts och som nu ligger till grund för just hat och förtryck.
Att det blivit 2013 fungerar tyvärr inte som argument för att gå vidare. Samhällsklimatet är ungefär lika trevligt som en bunker under jord fylld med köttätande spindlar. När strukturerna är slagna i spillror och begreppen är verkningslösa, då kan vi tala om att gå vidare. Då kan vi tala om hur trångsynta vi var förr och hur skönt det är att våra ungar inte pratar om vem som är bög eller bi. Att våra ungar tycker att sex och kärlek inte behöver ramas in med kön.

1 kommentar:

  1. Vissa dagar hoppfullt, andra dagar hopplöst.

    Kramas kan vi göra iaf.
    Kram

    SvaraRadera