tisdag 8 januari 2013

Det där som aldrig blir klart.

Det går liksom inte att ta tempen och se om kroppen är sjuk. Jag har försökt vara snäll och lyhörd i snart en månad. Inte öppnat böckerna som ligger på hög. Inte rört vid uppgiften som kräver mitt engagemang. Idag tänkte jag att det nog var dags. Nu har jag varit stilla så länge.
Efter två sidor börjar mitt huvud snurra och jag vill gråta. Jag stänger igen boken igen och går ut. Tänker "det är roligt, tänk att det är roligt" och svarar mig själv "men det är inte roligt, det är så förbannat tråkigt". Sen ifrågasätter jag mig själv, igen. Säger åt mig själv att det inte är något fel på kroppen, att det är min motivation det är fel på. Säger att det kanske är dags att sluta vara lat.
Jag vet inte längre. Jag vet inte om jag inte kan därför att jag fortfarande är i något slags tillstånd som inte tillåter eller om det bara är så att jag inte längre är samma. Nog har jag gjort tråkiga saker med bravur förr. Allt i livet är inte roligt, men vi gör det ändå. Därför att vi måste.
Jag vet bara att jag vill bli klar med det här. Klar med tillståndet och klar med uppgiften. Med en takt av två sidor om dagen kommer jag bli klar om ungefär tre år. Det går inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar