måndag 24 december 2012

När jag tänker på skrivandet tänker jag också på effektsökeri. Det är jag rädd för. Jag tror att det är därför jag börjat skala av orden från texten. De överflödiga. Det är förstås så att jag söker effekt med alla ord, men det är olika saker. Samma ord: Effekt. Jag tänker att när man ingenting har att skriva då tar man konstiga omvägar för att dölja det grunda, nästan innehållslösa. Också det att effektsökeriet kan vara en väg till innehållet. Alltså: drivkraften är alltid imponerande. Resultatet varierande.

(Någonting annat: känslan i kroppen, i huvudet. Så många människor, så intensivt. Egentligen bara en, kanske två. Men fel tanke. Hela tiden fel tanke. Och inte ens då hade jag orkat le.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar