onsdag 26 december 2012

När bakfyllan släpper, illamåendet lägger sig och huvudvärken avtar. Då klättrar hålet till bröstkorgen och det känns som kall luft innanför revbenen. Jag känner samma sak som för ett dygn sedan. Längtar till nästa år. Längtar långt bort. Längtar mig själv ren från allt det här.
Men jag vill inte åka iväg. Jag vill inte fly från en plats. Vad jag vill fly ifrån sitter fast inuti mig. Det går inte att undkomma genom hundratals mil. Hur mycket jag än väljer att leva utifrån mina egna villkor så går det inte att komma ifrån att livet också har villkor. Villkor som inte är valbara.
Jag önskar att jag fick lägga tid på någonting annat. På någon annan. Jag vet inte vad jag ska säga om det mer än att energin inte finns, förmågan inte finns.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar