tisdag 4 december 2012

kanske kan tillåta mig själv att le lite, då.

Så har man rätt att vara glad ibland. Igår var en ganska bra dag. Därför gick jag och lade mig full av skam och skuld. Skräckslagen inför det faktum att snart kommer någon smälla till mig över ansiktet, be mig att skärpa till mig och sluta ta upp människors viktiga tid med mitt ångestprat. Jag skrev "Idiot" i min dagbok. Försökte övertala mig själv att det är mitt jävla spöke som kommer med skammen.
Idag har varit ångestfri. Jag har sänkt ribban. Tycker att halvdagar är mer än godkända. Vid lunch står jag i dörröppningen och röker. Kommer på mig själv med att le stort. Nästan skratta. Förstår vad det är som händer i mitt ansikte och i min kropp och börjar nästan gråta av lättnad. Hur kan man bli så lättad av att känna en gnutta omotiverad glädje? Borde inte det få mig att förstå att hon som jagar på känslor av skam och skuld faktiskt är en idiot?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar