tisdag 20 november 2012

när det inte går att kräva så mycket.

Så äntligen kommer lugnet efter en dag helt utan hud. Jag förstår att jag gör mitt bästa för att inte gräva ner mig i det fula. Jag förstår att jag inte bara har mig själv att skylla, att jag inte nödvändigtvis måste vara både upphov och motor till allt det här. Min kropp känns inte febrig. Jag svettas inte. Skakar inte heller. Min mage gör inte ont och andningen är inte lika trög som tidigare. Det vibrerar lite i bröstet, men inte allt för illa. Jag tror att jag lägger Communiqué under nålen och kammar håret en stund. Lugnet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar