fredag 30 november 2012

5.00

Tänker att det är lite som att få en unge på halsen, bli småbarnsmorsa. Hela tiden någon som kan börja skrika och störa rytmen. Jag var vaknar vid fem och det är inte snack om att somna om. Vid sju har jag städat halva lägenheten och jag tänker för mig själv att det är lika bra att passa på, vem vet när jag orkar. När jag har tid. Fint blir det ju, men dagen blir så lång.

Idag är det den sista dagen på den näst sista månaden och jag konstaterar att jag har skrivit så hysteriskt mycket den här månaden. Bloggen svämmar över av ord. Det har varit en ganska skitig månad. En icke-månad som jag knappt minns. Men det finns också så väldigt mycket fint. Fina. De som säger att jag är bäst i världen och som jag kan prata med om nästan allt. Jag tror att det kan vara vad november verkligen har gjort för mig; brutit tystnaden. Tack, då.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar