onsdag 10 oktober 2012

Om natten drömmer jag om männen, om dagen om att resa härifrån. Jag måste över gränsen snart. Det har gått för många dagar. Höstsolen gör mig knäpp och säger åt mig att det är dags för äventyr nu. Det vet jag att det är för nu har jag suttit tyst länge nog. 

Igår var jag tyst på ett alldeles för lugnt och kallt yogapass i en källare. Jag tror att jag lyckades stänga av hjärnan halva tiden och ägnade således bara arton timmar åt att tänka (på mannen och på äventyret) igår. Idag fryser jag fortfarande. 

Och det där med att stoppa flödet med papper, ta en öl och två till med nya människor som skrattar och tänker lite som jag och att veta hur jag ska gå när gatan är avspärrad för en filminspelning. Det finns ju någonting i allt. Även i det att min kropp förändras under mina händer och att jag hela tiden känner det när jag försöker äta.

(Drömmarna: Hur de byter plats. Vad betyder det?)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar