lördag 6 augusti 2011

för vem får spänningshuvudvärk av ett fotografi?

14

Rastlösheten gnager mig i sidan och det kliar i mina tänder. Helt plötsligt får jag beundrarbrev och jag frågar mig själv vad det är frågan om. Jag tror inte på en sådan värld längre. När jag sist mötte någon som öste vackra ord över mig slutade det med att jag satt och längtade mig blå och han tog sitt förnuft till fånga och tog farväl. Min slutsats är att det aldrig är särskilt äkta och speciellt inte mitt i natten. Den obotliga romantikern väntar på nästa (och nästa igen och vältrar sig i utrymme och yta - i ensamhet).

1 kommentar:

  1. Fin bild! Och jo, helt plötsligt är det äkta. Bara så där! Det hade jag aldrig trott. Nu vet jag. :)

    SvaraRadera